Bakgrund och problem: Icke vinstdrivande organisationer, så som idrottsförbund ellerskolor, är verksamheter som karaktäriseras av resursmässig ineffektivitet. Detta har avförfattare förklarats av att det finns incitamentsskillnader i vinstdrivande organisationer,så som att ha äganderätt i residualen. Det finns idag ingen lösning för hur detta probleminom icke vinstdrivande organisationer ska behandlas, men utifrån studier och teorierföreslås att en Ekonomisk reglering skulle kunna vara lösningen.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om en Ekonomisk reglering, på en marknad medicke vinstdrivande organisationer, kan leda till förändrad kostnadseffektivitet.Metod: Vi har utfört en kvantitativ studie där vi med hjälp av UEFA:s Financial FairPlay-reglering studerat Europas bästa fotbollsklubbar för att ta reda på hur deraskostnadseffektivitet har påverkats av regleringen. Att mäta kostnadseffektivitet gjordevi genom att använda Data Envelopment Analysis och Malmquist TFP index.Slutsatser: Vi lyckades inte med denna studie påvisa att en Ekonomisk reglering kangöra icke vinstdrivande organisationer mer kostnadseffektiva. Anledningar till detta kanvara att det inte har skett någon teknologisk utveckling i branschen samt att destuderade klubbarna blivit sämre på att vara effektiva med sina resurser.

På 1970-talet undersöktes hur den inre motivationen påverkas av yttre belöningar när en individ ska utföra en uppgift. När yttre belöningar ges minskar den inre motivationen för uppgiften. Inre motivation (egenintresse) och identifierad reglering (nödvändigt intresse för att nå ett högre mål) beskrivs i self-determination theory (Deci & Ryan, 2000). Vissa utbildningar ger yttre belöningar som en legitimation t.ex. sjuksköterska eller sjukgymnast medan andra ger en mer generell examen.

Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt samhällsproblem där stat och kommuner går miste om skatteinkomster. Ekonomiska brott förekommer i en rad olika branscher, där det oftast är lätt att etablera sig som företagare. Hotell- och Restaurangbranschen är den bransch som är särskilt utsatt för ekonomisk brottslighet.Syftet med denna uppsats är att mot bakgrund av avgjorda domar gällande ekonomiskt brottslighet i Hotell- och Restaurangbranschen, analysera om ekonomisk brottslighet är rationell samt belysa motiven till ekonomisk brottslighet.Efter att ha analyserat motiven till ekonomisk brottslighet kom vi fram till att ekonomisk brottslighet inom Hotell- och Restaurangbranschen är ett rationellt val..

Frågan om ekonomisk ojämlikhet tillhör kanske en av de mest kontroversiella frågorna genom historien. Åsikterna om fördelar och nackdelar med ekonomisk ojämlikhet, men kanske framförallt graden av ojämlikhet går isär. Det har till en början inom forskningen antagits att ekonomisk ojämlikhet är en förutsättning för tillväxt genom att det frambringar investeringar och är viktigt för incitamentsskapandet. Ny forskning tyder däremot på att tillväxt och ekonomisk ojämlikhet har ett negativt samband, särskilt när förhållandet studeras på lång sikt. Om så är fallet har detta stor betydelse för ekonomiska och politiska beslut.

Uppsatsen diskuterar huruvida en ökad reglering av fastighetsmäklarbranschen kan hämma och skada effektiviteten på mäklarmarknaden. För att ge en bredare kontext som kan belysa frågeställningen har en översiktlig jämförelse gjorts mellan Sverige och England..

Elitlicens info?rdes fo?r klubbar i hockeyallsvenskan och elitserien i ishockey i bo?rjan av 2000- talet. Elitlicensen sta?ller krav pa? idrottsklubbar, inte bara rent sportsligt utan a?ven pa? det ekonomiska planet. Trots denna elitlicens uppma?rksammas det fortfarande att ishockeylag a?ker ur hockeyallsvenskan pa? grund av ekonomiska problem.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det går att påvisa några samband mellan jämställdhet och ekonomisk tillväxt. Med hjälp av multipel regressionsanalys undersöks paneldata från EU-15. Den beroende variabeln, ekonomisk tillväxt, förklaras av en rad oberoende variabler. Olika modeller testas för att se om tillförandet av jämställdhetsvariabler förbättrar modellen. För att avgöra om så är fallet undersöks förändringen i justerad förklaringsgrad.

Bakgrund: God ekonomisk hushållning är ett lagstadgat mål som kommunerna ska uppnå i sin verksamhet. Detta mål står uttryckt i kommunallagen och är därmed ett krav på den kommunala ekonomin. I kommunallagen preciseras inte närmare vad god ekonomisk hushållning innebär. Begreppet upplevs därför som otydligt och svårt att tolka och använda. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur det lagstadgade målet om god ekonomisk hushållning i kommunal verksamhet hanteras och används i styrningen.

Företag använder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anställda till ökad prestation på arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och på så vis blir motiverade att göra sitt yttersta på arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Är tillhandahållande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgång till ekonomisk information gör att de anställda känner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vår studie har därmed har inte heller motivation genom ekonomisk information någon betydelse för företagets effektivitet..

Ekonomisk teori bygger på antagandet att människor är ekonomiskt rationella trots att modern psykologisk forskning visar på att detta inte är en deskriptiv bild av människors faktiska handlade. Denna studie jämförde ekonomer, matematiker och humanister i början samt i slutet på sin utbildning för att undersöka två hypoteser; Dels om ekonomisk rationalitet är något inlärt som påverkas av normativ ekonomisk utbildning, dels ifall ekonomisk rationalitet snarare beror på graden av matematiska färdigheter. Denna studie påvisade en signifikant interaktionseffekt mellan utbildning och studietid på ett sådant sätt att studenter inom ekonomi och matematik verkar öka sin grad av ekonomisk rationalitet på grund av sin utbildning samtidigt som studenter inom humaniora inte gör det. Detta tyder på att träning i matematiskt tänkande ökar graden av ekonomisk rationalitet..

Den här uppsatsen studerar sambandet mellan egalitarism och tillväxt i fem sydostasiatiska länder under fyra decennier från 1960-talet och framåt. Egalitarism operationaliseras med Gini-koefficienten samt andel absolut fattiga i befolkningen. Uppsatsen behandlar även hur statens autonomi och sociokulturell påverkar ekonomisk tillväxt. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används. Teorier är hämtade från både nationalekonomi och ekonomisk historia.

Företag använder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anställda till ökad prestation på arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och på så vis blir motiverade att göra sitt yttersta på arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Är tillhandahållande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgång till ekonomisk information gör att de anställda känner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vår studie har därmed har inte heller motivation genom ekonomisk information någon betydelse för företagets effektivitet..

Jag förutsätter att den mänskliga populationen kommer att minska på mycket lång sikt, något som många populationsekonomer håller med om. De största hoten mot ekonomisk tillväxt vid minskad population finner jag vara de demografiska förändringarna och färre teknologiska innovationer. Genom att granska de endogena tillväxtmodellerna och empiriska undersökningar kommer jag fram till att det med största sannolikhet kommer att ske en ekonomisk tillväxt vid en minskad population. Detta kommer att ske genom teknologisk utveckling, ackumulation av kapital och framförallt genom ackumulation av humankapital..

Denna uppsats syftar till att dels beskriva, dels med utvald ekonomisk teori analysera regleringen av den svenska formen av kasinoverksamhet. Av särskilt intresse är att diskutera orsaken till den svenska lagstiftningen som reglerar spelverksamhet samt lagstiftningens relevans för en spelverksamhet som är utsatt för utländsk konkurrens. För att besvara syftet har följande frågeställningar formulerats: - Hur kan regleringen av den svenska spelverksamheten förklaras utifrån ekonomisk teori? - Vad är motiven till den svenska lagstiftningen som reglerar spelverksamhet? - Hur är kasinoverksamheten i USA och Storbritannien utformad? - Hur kan en framtida reglering av spelmarknaden utformas? Regleringen av spelmarknaden kan dels förklaras utifrån välfärdsteori, dels utifrån politisk ekonomi i form av särintresseteorin. Välfärdsteorin förklarar regleringen av spelmarknaden genom att den dels kan ses som en marknad som ger upphov till negativa externa effekter i form av spelmissbruk, dels som ett naturligt monopol då det finns stordriftsfördelar i information och kontrollen av verksamheten.

Vårt syfte är att ta reda på mer om vad som påverkar fonders avkastning och om detta skiljer sig åt i ekonomisk uppgångs- respektive nedgångsperiod. För att uppfylla vårt syfte har vi valt att genomföra regressionsanalys med avkastning som beroende variabel och variablerna: standardavvikelse, beta, storlek, TKA och omsättningshastighet som förklarande variabler. Detta har genomförts i en ekonomisk uppgångs- och en ekonomisk nedgångsperiod. Vi har använt portföljvalsteori med dess ingående variabler avkastning och risk. Även begrepp som kovarians, korrelation, effektiva fronten, mean variance, CAPM och beta gås igenom.